Mossor och lavar

Mossor och lavar är två ibland till synes lika växter, men de skiljer sig åt på flera olika sätt. Båda kan växa på sten och saknar rotsystem samt tar upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar också likheterna slut.

Mossa trivs på platser med mycket fukt och gärna skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är oftast gröna i färgen och tar upp vatten och näringsämnen med hjälp av porer i sina bladliknande utskott eftersom de saknar adekvat rotsystem för denna uppgift. Istället kan vissa mossor ha rotliknande utskott som förankrar växten med underlaget.

Mossa växer i marker som är näringsfattiga, sura och blöta, till exempel illa skötta trädgårdar. Mossa är under normala förhållanden – med god dränering, bra pH-värde och ordentligt gödslat – inte lika motståndskraftigt som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över och brer ut sig.

Mossa kan i regel klara av att bli uttorkade under längre perioder, och då det åter blir blött och fuktigt så kommer mossan att föröka och sprida sig. Mossa trivs också att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel och skiffer, vilket medför att de kan börja växa på taket.

Det är viktigt att man håller efter sitt hustak för att mossa inte ska börja växa på det då det leder till att fukt hålls kvar på taket och i minimala materialsprickor. När vintern och kylan sedan kommer, kan det leda till att takpannorna spricker och man får fuktskador och mögel på vinden och resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa och väggmossa.

Lavar däremot, växer gärna på torra och soliga platser. De är en symbios av en svamp och en alg. Svampen har till uppgift att utgöra stomme och skydd åt algen samt att ta upp näring och vatten. Algen bildar i gengäld energi genom fotosyntes från den upptagna näringen. Normalt är lavar grå till färgen, men många andra färger finns.

Lavar saknar stam, rotsystem och blad och tar upp vatten och näring ovanifrån och de är mycket känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga problem att klara sig helt utan vatten utan sjunker ned i så kallad torrdvala där ingen tillväxt sker. De vanligaste arterna av lavar är islandslav och renlav. Islandslav har en lång tradition i olika maträtter, bland annat sallader.

Lavar föredrar att växa på kala ytor, så som sten, trä, bark och jord, men de kan även förekomma tillsammans med örter och mossor. Vissa lavar växer på trädstammar och får då sin näring från vatten som sipprar över växten. Det medför en långsam tillväxt för laven.

Andra lavar växer på stenar och utsöndrar då olika syror som långsamt löser upp stenen och utsöndrar olika mineralämnen som laven kan ta upp. Artindelning när det gäller lavar är ibland komplicerad, eftersom det egentligen rör sig om två arter – en svamp och en alg, men växtsättet och utseendet ger laven sitt namn och det är framförallt svampen som avgör på vilket sätt laven växer samt hur den ser ut.

Mossor och lavar är alltså ganska vitt skiljda, när man ser lite närmre på det! Vill man to bort mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.