Gröna Alger – ett snällare ord för cyanobakterier

Om någon talar om att de har problem med lite gröna alger på sin tomt så väcker det inte särskilt mycket liv. Men om man börjar tala om en variant av dessa gröna alger så kan det handla om cyanobakterier som låter skapligt mycket allvarligare. Dessa cyanobakterier återfinns framför allt i bräckt och sötvatten, men även i jord så som trädgård, då i symbios med andra växter. Problemet med denna typ av gröna alger är att de kan producera så kallade toxiner, som är gifter. Detta sker när algerna blommar.

Var kan man då få problem med gröna alger på sin tomt?

Många svenska villaägare med lite tomt har på senaste tid börjat bygga små mysiga vattenansamlingar någonstans för att skapa en så kallad oas. Problemet med dessa så mikrosjöar är att de oftast har väldigt dålig cirkulation och det blir stående, resultatet brukar då vara bland annat dålig lukt, att det börjar växa lavar och mossar och till och med ibland mögel och svampar. Men det absolut allvarligaste är som sagt att det kan börja växa gröna alger, eller cyanobakterier.

De toxiner som cyanobakterier normalt kan producera är lipopolysackaridtoxiner, levertoxiner och nervtoxiner. För att beskriva dem lite närmare:

Lipopolysackaridtoxiner – dessa toxiner finns i cellväggarna hos cyanobakterierna och de består av fettsyror och sammansatta kolhydrater. De används av cyanobakterien för att bygga upp dess cellvägg.

Levertoxiner – är den mest förekommande toxinen och är egentligen peptider. De absolut viktigaste heter nodulariner och mikrocystiner, men det finns ett stort antal varianter av detta toxin.

Nervtoxiner – är vad som kallas alkanoider. De vanligaste är saxitoxiner, homoanatoxin-a, anatonxin-a och anatoxin-a(S). De består av kväve och syre, väte eller hydroxid som bland annat återfinns i växer som används för att framställa kokain och nikotin.

Lipopolysackaridtoxiner är de läskigaste toxinerna givet hur de fungerar. Toxinerna överstimulerar nämligen musklerna till den grad att de går in i en förlamning.

Hur märker man om man blivit om man utsatts för dessa toxiner?

De vanligaste symptomen som uppstår vid intag av toxiner är: feber, magkatarr, diarré, kräkning, illamående, magsmärtor, leverinflammation och allmän svaghet. Det är extra viktigt att vara uppmärksam på dessa symptom för spädbarn och personer som har problem med sjukdomar relaterade till lever och njurar.

Det enklast sättet att utsättas för toxiner är att dricka vatten som innehåller toxiner. Man kan också utsättas för dem bara genom att komma i kontakt med det med stora ytor av skinn, men detta är lite mer långsökt och väldigt få fall har registrerats och bara i extremfall. Huvudsaken är att man måste vara extra försiktig med barn som leker i den fina lilla dammen som man har i trädgården och att barnen inte utsätter sig för vattnet som ser lite grumligt ut. Det bästa är att antingen byta vattnet var tredje dag eller ha en pump som pumpar runt vattnet då detta motverkar att alger hinner bildas.

Även om gröna alger kanske ser rätt så harmlösa ut så kan de utgöra en allvarlig hälsorisk under vissa förhållanden. Man ska därför om man har en liten dam i sin trädgård se till att underhålla den på rätt sätt för att undvika att gröna alger kan börja växa.