Olika metoder och medel mot mossa

Det finns en uppsjö olika medel mot mossa, men frågan är om de verkligen fungerar, och vilket som fungerar bäst? Det har blivit en allt större marknad för bekämpningsmedel mot just mossa och det är ibland dyra slantar konsumenten får betala för en produkt som inte riktigt håller vad den lovar.

Mossa trivs där det finns skugga och fukt, och har en högre tålighet än till exempel vanligt gräs när det gäller näringsfattig och sur jord samt för mycket vatten. Mossa kan också börja växa på olika andra material än jord, blad annat tegel, eternit, skiffer, betong och asfalt.

Mossor som växer på takpannor kan bli ett bekymmer eftersom mossa behåller vatten och när temperaturen kryper ner till frysgrader kan det medföra att pannorna spricker. Alltså är det viktigt för takets bästa att man inte tillåter mossa att växa där. Det finns dock i dagsläget inget mirakelmedel mot mossa på tak, utan det är den gamla hederliga metoden som gäller – att utrustad med en färgskrapa eller dylikt tillhygge bege sig upp på en stege eller taket självt och skrapa bort mossan.

Det är inte tillrådligt att spruta på bekämpningsmedel som är anpassade för gräsmattor på taket eftersom de kan missfärga pannorna. Om man ändå tycker att det verkar vara en bra idé så bör man spruta bekämpningsämnet på en lös takpanna och sedan låta den ligga ute i väder och vind i minst ett år, helst längre, för att se hur pannan hanterar giftet.

Mossa har också en fenomenal talang att börja växa i trädgårdar, speciellt där de inte är önskade. Det är dock kanske inte så konstigt. I en gräsmatta som inte är sur, har bra näringsinnehåll och bra dränering så är vanligt gräs med motståndskraftigt än mossa och konkurrerar ut mossan. Men om något av dessa tre saker brister så kommer mossan att kunna ta över gräsmattan.

Om man vill ha en mossfri gräsmatta bör man först och främst se till så att det finns bra dränering, inte är för surt och välgödslat. När man klipper gräset, något som man ska göra ofta, gärna ett par gånger i veckan under växtsäsong, är det bra att ha en gräsuppsamlare eftersom det avslagna gräset annars ligger kvar och därmed också binder kvar fukt. Det gör så att gräset får det svårare att växa, medan mossan får det lättare.

I samband med att man gödslar, vilket man med fördel kan göra på höstkanten, kan det också vara en idé att använda sig av någon form av mossbekämpningsmedel, om man vill ha ett snabbare resultat. Många medel mot mossa, så som mossa gti, innehåller järnsulfat utspätt med vatten. Järnsulfat finns i rent format då det säljs som fodertillskott till grisar.

Rent järnsulfat är ofantligt mycket billigare än de utspädda varianterna, och man kan spä ut det själv. 1-2dl järnsulfat till 10l vatten räcker till ungefär 50 kvadratmeter. Bekämpningsmedel är inte en långvarig lösning, om man inte tar hand om anledningen till mossan kommer den snart att vara tillbaka. Den bästa lösningen mot mossa är Fulstopp för det verkat framåt i tiden..

Mossor och lavar, vad är vad?

Mossor och lavar är ibland väldigt lika varandra till utseendet – det finns underarter av båda som är snarlika varandra både till färg och form. Men skenet bedrar, det rör sig om två vitt skilda växter, som kan klara av olika förhållande och som är känsliga för olika saker.

Lavar är faktiskt inte en växt per se utan en symbios mellan en svamp och en alg eller cyanobakterie. Svampen utgör stomme och skydd för laven, genom sina hyfer. Den tar upp vatten och näring som är löst i regn och annan nederbörd. Vid långvarig torka skyddar den även algen från att torka ut. Algen i sin tur bidrar med att bilda energi med hjälp av fotosyntes.

Det finns omkring tvåtusen olika sorters lavar i Sverige och den vanligaste färgen är grå, även om det finns en uppsjö varianter med alla möjliga nyanser, till exempel klargul eller brinnande orange. De flesta lavar trivs i miljöer som är torra och ljusa. Det finns dock undantag även för det – det finns en art som växer på klippor under vattenytan!

Lavar växer gärna på stenar och träd. De arter som trivs på sten utsöndrar ämnen som sakta bryter ner underlaget och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Lavar saknar stam, rotsystem och blad. De byggs upp av svampen som bildar ett yttre skikt. Strax under det finns algen. Ibland är svamp och alg blandat genom hela den inre delen av laven, det som kallas märgen.

De vanligaste lavarna är renlav och islandslav. Lavar kan användas inom flera områden. Det finns traditioner kring att använda islandslav i sallader, och man har under historien använd lav i brödbak. Vissa lavar kan man med stor fördel använda för att växtfärga garn och då få mustiga, vackra naturfärger. Det finns alltså mycket man kan göra med lavar, om man bara vet vilken sort det är man har, och vad man ska göra.

Mossor är växter som oftast är gröna till färgen och som trivs på platser med skugga och fukt. De växer främst på marken, men även på sten, betong, tegel, skiffer, asfalt och eternit. Detta medför att mossa ibland tycker om att växa på hustak.

Mossa saknar rotsystem med har istället korta rottrådar som förankrar växten med underlaget. Dessa mosstrådar saknar möjlighet att ta upp vatten och näring. Istället sker upptag genom de bladliknande utskotten, via porer som alltid står öppna.

När mossa växer på takpannor växer de ofta in mellan takpannorna och när vintern och kylan kommer leder det till att vattnet i mossan fryser och expanderar vilket gör att takpannorna spricker. Det är därför viktigt att man inte låter mossa vara kvar om det har börjat växa på taket, utan man måste ta bort det manuellt, inte använda bekämpningsmedel då dessa kan missfärga takpannorna.

Mossa är ibland också ett problem i gräsmattan. Oftast beror mossans övertag på att det är dålig dränering, dåligt gödslat och/eller för surt i gräsmattan för att gräset ska trivas. Det bästa är då att åtgärda de nämnda tre sakerna innan man vräker över en massa bekämpningsmedel, så som mossa gti och järnsulfat. På vissa platser kan mossa vara mycket vacker eftersom det ofta bidrar till en lummig grönska.

Det är alltså inte bara dåligt med mossor och lavar, tvärtom, de är både vackra och kan vara mycket användbara! Vill man ha bort dom är det enklast med Fulstopp – också i gräsmattan.

Mossor och lavar

Mossor och lavar är två ibland till synes lika växter, men de skiljer sig åt på flera olika sätt. Båda kan växa på sten och saknar rotsystem samt tar upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar också likheterna slut.

Mossa trivs på platser med mycket fukt och gärna skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är oftast gröna i färgen och tar upp vatten och näringsämnen med hjälp av porer i sina bladliknande utskott eftersom de saknar adekvat rotsystem för denna uppgift. Istället kan vissa mossor ha rotliknande utskott som förankrar växten med underlaget.

Mossa växer i marker som är näringsfattiga, sura och blöta, till exempel illa skötta trädgårdar. Mossa är under normala förhållanden – med god dränering, bra pH-värde och ordentligt gödslat – inte lika motståndskraftigt som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över och brer ut sig.

Mossa kan i regel klara av att bli uttorkade under längre perioder, och då det åter blir blött och fuktigt så kommer mossan att föröka och sprida sig. Mossa trivs också att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel och skiffer, vilket medför att de kan börja växa på taket.

Det är viktigt att man håller efter sitt hustak för att mossa inte ska börja växa på det då det leder till att fukt hålls kvar på taket och i minimala materialsprickor. När vintern och kylan sedan kommer, kan det leda till att takpannorna spricker och man får fuktskador och mögel på vinden och resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa och väggmossa.

Lavar däremot, växer gärna på torra och soliga platser. De är en symbios av en svamp och en alg. Svampen har till uppgift att utgöra stomme och skydd åt algen samt att ta upp näring och vatten. Algen bildar i gengäld energi genom fotosyntes från den upptagna näringen. Normalt är lavar grå till färgen, men många andra färger finns.

Lavar saknar stam, rotsystem och blad och tar upp vatten och näring ovanifrån och de är mycket känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga problem att klara sig helt utan vatten utan sjunker ned i så kallad torrdvala där ingen tillväxt sker. De vanligaste arterna av lavar är islandslav och renlav. Islandslav har en lång tradition i olika maträtter, bland annat sallader.

Lavar föredrar att växa på kala ytor, så som sten, trä, bark och jord, men de kan även förekomma tillsammans med örter och mossor. Vissa lavar växer på trädstammar och får då sin näring från vatten som sipprar över växten. Det medför en långsam tillväxt för laven.

Andra lavar växer på stenar och utsöndrar då olika syror som långsamt löser upp stenen och utsöndrar olika mineralämnen som laven kan ta upp. Artindelning när det gäller lavar är ibland komplicerad, eftersom det egentligen rör sig om två arter – en svamp och en alg, men växtsättet och utseendet ger laven sitt namn och det är framförallt svampen som avgör på vilket sätt laven växer samt hur den ser ut.

Mossor och lavar är alltså ganska vitt skiljda, när man ser lite närmre på det! Vill man to bort mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.

Mossor och lavar, skillnader och likheter

Mossor och lavar kan vara till synes lika varandra, men de båda växtgrupperna skiljer sig åt på många sätt. Även om båda grupperna till exempel saknar rötter har de olika sätt att komma runt det problemet.

Mossa är en oftast grön växtgrupp som har funnits på jorden i ungefär 450 miljoner år. De saknar rotsystem men har istället små rottrådar som förbinder växten med underlaget. De har även en kort stam och bladliknande utskott. Mossa trivs där det finns mycket fukt och gärna är skuggigt. De kan växa på stenar och jord, men även andra underlag så som betong, tegel, eternit, skiffer och asfalt.

Mossa tar upp vatten med näring löst däri genom evigt öppna porer i de bladliknande växtdelarna och håller kvar fukten. Detta gör att mossa är en ovälkommen gäst på tak. När vintern kommer fryser mossan och risken finns att den expanderande isen spräcker takpannorna. Det bästa sättet att få bort mossa från takpannorna är manuell borttagning.

Mossa tycker om att växa i näringsfattig och sur jord som gärna har dålig dränering. Då tar mossan över eventuella grässorter. Gödslar man och sprider ut kalk samt dränerar sin trädgård kan gräset få det fördelaktigt och konkurrerar då ut mossan.

Man kan också använda sig av järnsulfat, som i affären har namn som mossa gti och så vidare, för att snabbt ta bort mossa. Man ska dock vara vaksam på att det är ett bekämpningsmedel och det ska användas med stor försiktighet. Man bör inte använda järnsulfat eller liknande preparat på takpannor för att få bort mossa där eftersom dessa medel kan missfärga pannorna.

Vissa platser är mer lämpade för mossa än för gräs och man bör inte bara hälla på bekämpningsmedel och låta det vara – då kommer mossan garanterat tillbaka. Ibland kan mossa vara riktigt vackert i trädgårdar och ge en lummig atmosfär. Mossa tål långvarig torka utan att växtcellerna skadas. När det sedan blir blött igen kommer växten åter spira och fortplanta sig.

Lavar däremot är inte en ensam växt utan en symbios mellan en alg eller cyanobakterie och en svamp. Svampen bygger upp själva laven och i nästan alla fall är det svampen som ger den dess utseende. Svampen skyddar mot uttorkning och bildar skelett åt laven. Algen finns strax innanför det yttre skiktet och har för uppgift att bilda energi genom fotosyntes.

Lavar trivs bäst där det är ljust och torrt. De är oftast grå till färgen och kan klara sig mycket långa perioder helt utan vatten eftersom de då går i torrdvala och inte har någon som helst tillväxt. Lavar tar upp all sin näring från nederbörd. En del lavar växer på sten och kan utsöndra ämnen som sakta bryter ner stenen och därmed frisätter mineraler som laven kan tillgodogöra sig.

Det finns även lavar som växer på träd och får sin näring när vatten sipprar över värdväxten vilket medför att dessa lavsorter tar mycket lång tid på sig att växa. De vanligaste lavsorterna är renlav och islandslav. Det finns en lång tradition att använda lav i till exempel mat eller att färga garn med det för att få naturfärger.

Som man kan se så är mossor och lavar egentligen inte speciellt lika varandra, även om de i vissa fall kan te sig så! Vill man ta bort dom så är det enkelt och varar längs med hjälp av Fulstopp.

Mossor

Mossor är det vanliga namnet för vad som numera anses vara en grupp växter vilken innefattar bladmossor, nålfruktsmossor och levermossor. Mossor har funnits på jorden i 450 miljoner år och de tre olika divisionerna är till utseendet lika varandra, men är egentligen inte så väldigt nära besläktade med varandra som man tidigare har trott.

Mossor är till utseendet vanligen gröna och saknar rotsystem. Det gör det möjligt för mossa att växa på till exempel stenar i skogen, och man kan märka avsaknaden av rotsystem när man lyfter på mossan som då lätt kommer av det släta underlaget. Vissa mossor är förankrade med underlaget via rotliknande utskott, men de är i regel inte alls lika stadiga som riktiga rötter.

Vidare har mossa bladliknande utskott från en kort stam och får sin näring från bland annat nederbörd och fukt i luften. Det är alltså via bladen, vilka har konstant öppna porer, som vatten med löst näring tas upp.

Mossa trivs att växa på fuktiga, skuggiga platser där marken gärna är för sur för att gräs inte ska vilja växa. I en väldränerad, välgödslad gräsmatta är gräset mycket mer motståndskraftigt än mossa. Det är när någon eller några parametrar inte håller måttet – till exempel vid näringsfattig jord eller fukt och övervattning som mossan klarar sig bättre än gräset.

Ibland är det lätt att blanda ihop mossa med lavar, då de till utseendet kan vara lika varandra. Lavar är en symbios mellan en svamp och en alg. Deras växtsätt skiljer sig markant från det hos mossor – de gillar att växa på torra och soliga platser. Lavar är oftast grå eller grönaktiga till färgen och ofta plattare än mossa.

Ett problem med mossa är när det börjar växa på taket. Mossa trivs bäst på tak av tegel, eternit och skiffer, men växer även gärna på underlag av betong och asfalt. Mossa håller fukt och växer in under takpannorna vilket kan leda till att de spricker när det blev vinter och kallt. Om man har mossa på taket så får man nästan räkna med att man måste ta bort den manuellt en torr dag. Att använda järnsulfat på takpannor kan leda till att pannorna missfärgas.

Många tycker illa om att ha mossa i sin gräsmatta och ser det som ett återkommande problem. Att det växer mossa istället för gräs beror på att gräsmattan inte är en tillräckligt optimal växtplats för gräs. Ofta behövs en bättre dränering, men också gödsel och ibland även kalk för att neutralisera en sur jord.

Om man vill få bort mossan är det viktigt att göra förutsättningarna så bra som möjligt för gräs att växa där. Man kan också ta hjälp av mossa gti eller järnsulfat, som det egentligen är, i samband med att man gödslar. Det är dock ett bekämpningsmedel och skall hanteras mycket varsamt. Det är viktigt att man kombinerar borttagningen av mossan med gödsling av gräsmattan då det kommer att ge gräset en skjuts i sin tillväxt, vilket i sin tur kommer att förhindra att mossan snart kommer tillbaka.

Man kan också använda väldigt svag lösning av Fulstopp, spädning 550 ggr av Fulstopp Koncentrat. Du läste rätt – 1 liter blir 550 liter. Samtidigt försvinner alla virus, svampar som antraknos med mera. Har Du egen golfbana så är detta tricket, i det närmaste okänt i sverige, man lägger ner jobb för hundratusentals kronor när man kan koppla sprutvagnen och fixa det hela på ett kick. Det är bensaltensiden i Fulstopp som gör jobbet, gräsmattan blir desinficerad och alla vrus dör på fläcken.

Man ska dock inte vara rädd för att mossa växer i gräsmattan, på vissa ställen är det helt enkelt mer naturligt för mossor att växa än gräs och det kan då bli mycket vackra inslag i ens trädgård.

Mossa på tak och takpannor

Mossa på tak och på takpannor är något som till en början kan verka harmlöst, men som kan utvecklas till ett problem som innebär stora omkostnader för att åtgärdas och renovera. Bäst är att förebygga med Fulstopp innan påväxten.

Efter påväxten kan man spruta på och regna av med samma medel – Fulstopp.

Mossa är en växt som trivs där det är mycket fukt och gärna i skugga. Ibland kan man ha svårt att se skillnad på vad som är mossa och vad som är lavar eftersom de kan te sig liknande till utseendet, men i regel är växtsättet avgörande – lavar växer helst inte där det är fuktigt och skuggigt utan tvärtom – på torra, soliga platser.

Mossa tycker också om att växa på tegel, eternit, skiffer, betong och asfalt, vilket gör många hustak till trevliga platser för mossa. Speciellt om hustaket skuggas under stora delar av dagen. Det är alltså vanligare med mossa på den del av taket som ligger i norrläge än med mossa på söderliggande tak.

Det är viktigt att inte låta mossan få något fäste i takpannorna eftersom de växer in innanför takpannorna och när vintern kommer med kyla och frost förorsakar mossan att fukten stannar kvar och fryser vilket medför att tegelpannorna kan spricka. Det i sin tur leder till ett läckande tak vilket kan leda till fuktskador och mögel och annan påväxt i resten av huset.

Det finns några olika knep för att hålla mossan borta. Ett klassiskt sådant är att fästa en koppartråd mellan de två högsta punkterna på taket och låta den löpa på taknocken. När det regnar kommer koppartråden att fälla ut. Den utfällda kopparn gör så att miljön blir otrevlig för mossan att växa.

Denna teori kan dock diskuteras, eftersom det verkar som om det krävs surt nedfall för att få den önskade effekten och nuförtiden är inte regnet lika surt som tidigare – vilket är mycket bra för miljön, men det gör denna annars barnsligt enkla metod att hålla taket mossfritt overksam.

Det är viktigt att ta reda på varför mossan växer på taket. Finns det många skuggande träd runt huset? Kan man avvara något av dem, eller några grenar? Det brukar hjälpa i det långa loppet att ha ett fritt tak, men det kommer inte ta bort mossan som redan finns där.

För att bli av med redan befintlig mossa på takpannorna finns det egentligen bara en sak man kan göra, nämligen att ta sig upp på taket och manuellt ta bort mossan. Detta gör man lämpligen en torr och solig dag då det är som minst risk för att taket ska vara halt. Det är också mycket lättare att sopa bort uttorkad mossa än fuktig och livskraftiga växter.

Man kan också prova att använda järnsulfat, ett ämne som säljs i utspädd form som mossa gti, men risken är stor att takpannorna missfärgas. Man kan också tvätta taket med högtryckstvätt, men det är också lite vanskligt då det kan leda till fuktskador innanför pannorna om man inte riktigt vet hur man ska göra.

Alltså ska man tänka på hur man kan förhindra att mossan får fäste på ens tak i första hand. För att bli av med befintlig mossa på tak är det bästa sättet manuell bortplockning.

Tips om grön mossa

När vi är mitt uppe i sommaren och gräsmattesäsongen har dragit igång med det ständiga kriget mot grön mossa. Så där lagom till semestern så kan man börja sätta igång och försöka få bort mossan från gräsmattan om man väljer att stanna hemma. Det finns dock ett par tips, kanske inte till denna sommaren, men väl till nästkommande, för tro mig, mossan kommer med all säkerhet att återkomma nästa år också. Och ha tålamod, även om du kan börja redan nu så kommer det ta tid att få synliga resultat.

Det finns tre gyllene variabler när det gäller den perfekta, mossfria gräsmattan: rätt mängd vatten, rätt mängd gödsel och rätt klippning.  Vi går igenom alla tre och avslutar med en sammanfattning.

Rätt mängd vatten

Det handlar egentligen inte om vad mossa gillar utan vad som gör att gräset växer bra. Nyckeln till en perfekt gräsmatta är inte att bekämpa mossa och ogräs utan snarare att få gräset att växa bra då det tränger bort ogräset och mossan. Vattna således lagom mycket med jämna mellanrum så den håller en kontant vattennivå. Var tredje dag normalt och varannan dag när det är riktigt varmt. Se till att vattna på kvällen då vattnet då inte dunstar bort utan går ner i jorden.

Rätt mängd med gödsel

Som i ett led för att få gräset att växa spänstigare och bättre ska man gödsla gräsmattan med jämna mellanrum. Det bästa är att gödsla samtidigt som man vattnar då gödseln har bäst effekt då den sjunker ner i gräsmattan och med hjälp av vattnet så sköljs den givetvis ner i gräsmattan.

Rätt klippning

Det unikum svenska ordet ”lagom” kommer in perfekt här. Klipp lagom ofta och klipp lagom högt. Det är lätt att klippa för ofta och för lågt, då kommer gräset inte ges möjlighet att växa ut sig och resultatet blir att mossa kan ta sig in i gräsmattan och ta plats från gräset. Kom ihåg att nyckeln är att gräset tar upp allt plats och energi i gräsmattan så ogräs och mossa inte får plats.

Om problemet är allvarligare kan man använda sig av lite andra enkla knep för att bli kvitt mossan. Mossa växer som bäst när pH sjunker under 5.5 och en normal gräsmatta ska helst hålla 6.5 till 7.0. Det finns givetvis en uppsjö med olika mossmedel typ Mossa GTI och annat, dessa fungerar bra, men kostar också en del. I min egen mening är det bästa att sprida på kalk med jämna mellanrum då det neutraliserar pH och inte ger upphov till några utsläpp.

Man ska också vara försiktig med att låta mossor växa sig nära huset då de kan bli som en påväxt på huset. Om mossa växer upp på husets betong eller grund så ska man göra en enklare sanering genom att helt enkelt avlägsna mossan med en kratta eller med händerna. För att motverka att grön mossa växer där igen kan man lägga på lite kalk som, som sagt, neutraliserar pH-värdet och skapar en otrevlig miljö för mossan att växa i.

För att få en perfekt start på säsongen kan man spruta gräsmattan med Fulstopp som spätts ut 500 ggr. 20 ml Fulstopp blandas med 10 liter vatten, läggs på med ryggspruta tills det precis börjar rinna. Mossan försvinner på 3-4 veckor, likadant gör antraknos, snömögel, svampar med mera. Snabbt, enkelt och det kostar nästan ingenting alls.

Gröna Alger – ett snällare ord för cyanobakterier

Om någon talar om att de har problem med lite gröna alger på sin tomt så väcker det inte särskilt mycket liv. Men om man börjar tala om en variant av dessa gröna alger så kan det handla om cyanobakterier som låter skapligt mycket allvarligare. Dessa cyanobakterier återfinns framför allt i bräckt och sötvatten, men även i jord så som trädgård, då i symbios med andra växter. Problemet med denna typ av gröna alger är att de kan producera så kallade toxiner, som är gifter. Detta sker när algerna blommar.

Var kan man då få problem med gröna alger på sin tomt?

Många svenska villaägare med lite tomt har på senaste tid börjat bygga små mysiga vattenansamlingar någonstans för att skapa en så kallad oas. Problemet med dessa så mikrosjöar är att de oftast har väldigt dålig cirkulation och det blir stående, resultatet brukar då vara bland annat dålig lukt, att det börjar växa lavar och mossar och till och med ibland mögel och svampar. Men det absolut allvarligaste är som sagt att det kan börja växa gröna alger, eller cyanobakterier.

De toxiner som cyanobakterier normalt kan producera är lipopolysackaridtoxiner, levertoxiner och nervtoxiner. För att beskriva dem lite närmare:

Lipopolysackaridtoxiner – dessa toxiner finns i cellväggarna hos cyanobakterierna och de består av fettsyror och sammansatta kolhydrater. De används av cyanobakterien för att bygga upp dess cellvägg.

Levertoxiner – är den mest förekommande toxinen och är egentligen peptider. De absolut viktigaste heter nodulariner och mikrocystiner, men det finns ett stort antal varianter av detta toxin.

Nervtoxiner – är vad som kallas alkanoider. De vanligaste är saxitoxiner, homoanatoxin-a, anatonxin-a och anatoxin-a(S). De består av kväve och syre, väte eller hydroxid som bland annat återfinns i växer som används för att framställa kokain och nikotin.

Lipopolysackaridtoxiner är de läskigaste toxinerna givet hur de fungerar. Toxinerna överstimulerar nämligen musklerna till den grad att de går in i en förlamning.

Hur märker man om man blivit om man utsatts för dessa toxiner?

De vanligaste symptomen som uppstår vid intag av toxiner är: feber, magkatarr, diarré, kräkning, illamående, magsmärtor, leverinflammation och allmän svaghet. Det är extra viktigt att vara uppmärksam på dessa symptom för spädbarn och personer som har problem med sjukdomar relaterade till lever och njurar.

Det enklast sättet att utsättas för toxiner är att dricka vatten som innehåller toxiner. Man kan också utsättas för dem bara genom att komma i kontakt med det med stora ytor av skinn, men detta är lite mer långsökt och väldigt få fall har registrerats och bara i extremfall. Huvudsaken är att man måste vara extra försiktig med barn som leker i den fina lilla dammen som man har i trädgården och att barnen inte utsätter sig för vattnet som ser lite grumligt ut. Det bästa är att antingen byta vattnet var tredje dag eller ha en pump som pumpar runt vattnet då detta motverkar att alger hinner bildas.

Även om gröna alger kanske ser rätt så harmlösa ut så kan de utgöra en allvarlig hälsorisk under vissa förhållanden. Man ska därför om man har en liten dam i sin trädgård se till att underhålla den på rätt sätt för att undvika att gröna alger kan börja växa.

Kalk, järnsulfat, mossa gti eller vad fungerar bäst?

Det finns verkligen jätte många olika mossmedel att välja mellan; kalk, järnsulfat, mossa gti och många fler, men vad fungerar bäst bland alla dessa? Utrotning av mossa i svenska gräsmattor är en affär som omsätter mångmiljonbelopp varje år och det finns allt mellan hemkurer för några få kronor per liter upp till mirakelkurer för flera hundra kronor per liter. Det är givetvis svårt att veta vad som fungerar bäst i denna djungel, men det finns några sanningar om mossutrotning som jag tänkte bena ut.

Först bör man veta varför mossa växer i gräsmattor. Det beror i mångt och mycket på ett par få variabler nämligen fuktnivåer och pH-värde i jorden och luften. Vi börjar med fukten; mossor, precis som alger, alvar, mögel och svampar, växer bäst i fuktiga miljöer, man måste därför se till det inte ges möjlighet att skapa en fuktig miljö där den kan växa. Ett par tips är att man ser till att gräsmattan har en bra naturlig dränering så vatten inte kan ansamlas, dessutom ska man se till att man använder gräsuppsamlare när man klipper gräset då det gräs som annars blir kvar kan skapa en fuktansamling.

När det gäller pH-värdet så växer gräset optimalt när pH ligger runt 6.5 till 7.0, medan mossan växer väldigt bra i pH-värden som är runt och under 5.5. Om man har problem med surt regn så kommer detta att sänka gräsmattans pH-värde vilket leder till att mossan trivs bättre och gräset sämre. Man kan enkelt mäta vad pH-värde är med mätstickor för att få klart för sig om pH-värdet har sjunkit. Om detta är fallet så kan man lägga på lite kalk på gräsmattan då kalken har som funktion att det neutraliserar pH till 7.

Ett föga känt knep mot mossa i gräsmattor – som samtidigt tar antraknos och andra gräsparasiter – är att använda Fulstopp kraftigt utspätt. Utspätt 500 gånger är faktiskt allt som behövs i gräs, 20 ml (2 cl) till 10 liter vatten. Perfekt om man har ryggspruta eller vattnar ut med vattenkanna – och billigt.

järnsulfat

Man kan också använda järnsulfat eller mossa gti för att bekämpa mossan. Järnsulfatet fungerar på så sätt att det helt enkelt torkar ut mossan så den inte fortsätter att växa. Fördelen är att det i mycket liten utsträckning skadar djur- och växtlivet i övrigt. Mossa gti innehåller också järnsulfat som aktiv substans, men det är väldigt mycket dyrare än att köpa rent järnsulfat (på t.ex. allt-fraktfritt.se som även har en smart spridarramp till vattenkanna) som man blandar själv.

Järnsulfaten köper man i säck eller olika storlekar täta plasthinkar till lågpris på allt-fraktfritt.se (1 säck kostar mindre än 1 liter Mossa GTI som är 288 gram järnsulfat och resten vatten). Sedan blandar man ca en eller två deciliter med 10 liter vatten beroende lite på hur mycket mossa man har i sin gräsmatta. Sedan vattnar man helt enkelt hela gräsmattan med blandningen, räkna med att du får göra ett flertal blandningar och se verkligen till att du lyckas sprida blandningen med spridarmunstycke så det kommer på all mossa.

För att resumera vad jag började med; vad fungerar då bäst? Mellan järnsulfat, mossa gti och kalk så skulle jag säga att en kombination av dem fungerar bäst (förutom Fulstopp, som är bättre och miljövänligare); men se till att du inte betalar väldigt mycket för något som i praktiken är väldigt billig, jag syftar givetvis på järnsulfat och mossa gti.

Hur tvättar man fasader?

Vi drabbas alla av lite småsmutsiga fasader då och då. Kanske inte så konstigt, som allt annat i våra dagliga liv, bil, båt, golv, tak, sommarstuga, så blir även våra fasader smutsiga. Många tror dock att husets fasader inte blir smutsiga, det kan i alla fall verka så, för fler än en har man sett med riktigt avskyvärt smutsiga fasader. Smutsen på fasaderna är dock lite annorlunda än det vi är vana på bilen, båten och i hemmet. Den är definitivt inte damm, utan snarare en blandning av vad vi hittar på bilen och båten och litet annat. Det är oftast sand, jord och organiska material som letar sig till fasaden. Även föroreningar i luften sätter sig på fasaden.

Men den stora skillnaden är vad det kan bli av denna smuts på en fasad och som oftast inte sker med bilen eller båten. På fasaden och runt omkring källaren, grunden och andra ytor av betong med lite halvtaskig dränering kan alger, lavar, mossa, mögel och till och med hussvamp börja växa. Och detta kan leda till allvarligare problem än bara estetiska.

Hur ska man då rengöra sina fasader?

Här kommer ett par enkla tips på hur man kan rengöra sina fasader. Det finns egentligen i grund och botten tre metoder för att tvätta fasader som beskrivs nedan. För att kunna utföra dem behöver man följande rekommenderade utrustning: tvättborste, piassavakvast, målartvätt, tvättmedel, stege, regnställ, stövlar, gummihandskar och en lång vattenslang för att komma åt överallt.

1. Den mest ”primitiva” metoden är med vattenslang och piassavakvast och skrubba, skrubba, skrubba. Det är rätt så tungt, men ger ett rätt så bra resultat. Det rekommenderas att man gör det regelbundet, säg en gång om året för att hålla fasaden ren. Den största fördelen är att den här metoden är väldigt bra för miljön.
2. Om man vill gå på det hårdare ska man använda någon form av rengöringsmedel som man blandar vattnet med. Detta ger fördelen att man bara behöver upprepa behandlingen vartannat år ungefär, men det påverkar miljön lite mer. Så här gör man enklast:
a. Vattna fasaden med en vanlig vattenslang (inte högtryckstvätten)
b. Spruta på rengöringsmedlet med en trädgårdsspruta
c. Och sedan skrubba, skrubba, skrubba med en trädgårdsborste
d. Spruta sedan av med vanlig vattenslang, nerifrån och upp.
3. Om det är målning som ska göras måste man rengöra på djupet. Man rekommenderas att följa följande instruktioner:
a. Vattna fasaden med en vanlig vattenslang
b. Spruta på målartvätt på fasaden med en trädgårdsspruta
c. Och skrubba sedan med en trädgårdsborste
d. Skölj av med en vanlig vattenslang, nerifrån och upp.
e. Lämna fasaden ifred så den kan torka, ju längre desto bättre, helst uppåt två veckor för att vara riktigt säker.

Har man även problem alger, mossa, lavar, hussvamp eller mögel så ska man innan man tvättar fasaden behandla den med Fulstopp minst 24 timmar i förväg och sedan tvätta sina fasader som beskrivet ovan.